Depp och pepp

Under de 10 dagar jag var hemma i Sverige var det grått och kallt ute, vilket påverkade mig mer än vad det någonsin har gjort tidigare. När jag nu levt 8 månader med ljuset, solen och värmen blev kontrasten knivskarp. Jag förstår plötsligt vår galna jakt efter sol och värme i Sverige och den desperata längtan efter ljuset.

Inte konstigt att vi blir deppiga och nedstämda när allt bara är grått och mörkt runtomkring oss och en klarblå himmel bara finns på reklamskyltarna i tunnelbanan. Det är klart att vi inte orkar vara peppiga och trevliga mot varandra när livet har samma gråskala som en färgkarta från Flügger Färg.

Detta blev så tydligt när jag trevligt försökte hälsa på alla (busschaufförer, expediter, medpassagerare) och få till någon form av interagerande. Många trodde nog att jag var psykiskt sjuk alternativt fått någon religiös upplevelse, eftersom de blickar som jag fick både uttryckte rädsla och medlidande.

Jag hoppas att min tid här i Australien får både kropp och sinne att lagra solenergin för flera år framöver, så att jag väl tillbaka kan sprida ljus och glädje bland mina medmänniskor. Vore inte det en syn för gudarna?

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s