Känslor och döden

Min mamma vaknade inte upp efter sin höftoperation. Det var i onsdags. Det är lördag nu. Hon har inte vaknat ännu. Reser fram och tillbaka till Gävle. Sjukhusväntan. Jobbigt att se henne ligga där. Kippa efter andan under syrgasmasken. Kommer hon att vakna?

Tankar om döden och livet fyller mitt huvud. Jag har sagt allt som behöver sägas. Jag har gjort allt jag behövde göra. Sorgen fyller mig ändå. Sorgen över den förlorade relationen. Mellan mig och mamma. Mellan mamma och mina barn. Jag lämnade den här relationen för många år sen. Det gjorde inte mina barn.

Jag stryker hennes panna, känner värmen från hennes händer, hon ligger där alldeles stilla. Ibland skakar hennes kropp till av den ansträngning som andningen medför. Hennes hud är blek. Ögonen är slutna. Jag viskar i hennes öra att jag älskar henne.

Hon är ju ändå min mamma.

8 thoughts on “Känslor och döden

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s