Att resa med kompisar

Jag och maken är ju jäkligt synkade när vi reser och vill mer eller mindre samma sak med våra resor. Om det inte är så, har vi lärt oss att kompromissa på ett bra sätt. (Tack för att du stod 6 h i kö för att se Frida Kahlo utställningen i Berlin!)

Att resa med kompisar är en större utmaning. Hur mycket är man beredd att kompromissa? Har man samma syn på hur en semester ska upplevas? Av olika skäl (ekonomiska!) reser jag ju oftast med maken eller familjen, men jag uppskattar oerhört de resor som blir av med mina kära vänner. Hittills har allt gått som smort och inga vänskapsband har kapats, utan snarare har relationerna fördjupats och vi har skrattat åt våra olikheter.

I år har jag lyxen att njuta av två resor med fantastiska vänner, vilket gör mig varm i hjärtat. Amsterdam i våras med älskade P var en mycket smidig resa. (Tack för att jag får ta kommandot ibland och för att du står ut med att jag ibland (?) är seg på morgonen).

Resan till Sicilien får utvisa om jag och kära S kommer att göra fler resor tillsammans, eller om det är lugnare att jag kommer hem till henne i London. Jag är dock övertygad om ett positivt utfall, trots att vi tänker olika kring frukost och luftkonditionering.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s