Det var en gång en liten monstera…

Maken har hört den här historien några gånger, men jag drar den igen.

När jag var i 14-års åldern fick jag ett litet skott från mammas stora monsteraplanta. Denna monstera växte sen upp med mig och flyttade med mig vart jag än tog vägen. Jag hade den till och med i knät alla 72 mil ner till Stockholm när mitt ex skjutsade ner mig i sin skruttiga Volvo.

När jag träffade maken var monsteran så hög att den nästan nådde taket. Majestätisk och vacker. Maken höll god min det första året, men till slut kom det fram att han inte var alltför förtjust i denna skapelse. Jag blev övertalad att klippa ner den och dela upp den i två plantor, där den ena donerades till min kära vän P.

Detta blev slutet för min del av plantan, som inte klarade separationen från sin tvillingdel och sakta tynade bort.

Saknaden var stor hos mig och jag sneglade efter något att ersätta min fantastiska planta med. Plötsligt en dag hittade jag denna vackra sammetstapet, som maken (som faktiskt var ansvarig för monsterans död) inte kunde säga nej till. Sovrummet fylldes av sammetslen harmoni.

 

image

 

Nu har vi ju flyttat till en ny lägenhet, utan monsteramönstrade tapeter. Lösningen? Köpa en ny liten monsteraplanta och fostra den till oanade höjder.

image

 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s