Dags att ge vägglusproblemet ett ansikte

Snart parkerar en stor fet Anticimexbil utanför vårt hus. Jag sitter och väntar och är hur rastlös som helst. Mellan 12-16 skulle de komma. Vänta. Vänta.

Vår familj har drabbats av vägglöss och det är ingen “walk in the park” direkt. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva prata om vägglöss i vi-form någon gång, fanns liksom inte på världskartan. Visst maken reser mycket (vi reser mycket hela familjen), men vi är ju alltid noga med att inte lägga resväskan på golvet, inte packa upp i byrålådor osv osv. Inte köper vi begagnade möbler i andra hand heller (har hänt någon enstaka gång).

Det värsta är att jag har haft svårt att prata om detta och har till och med sagt åt barnen att inte prata högt om våra eventuella vägglöss. Skrattretande, eftersom det inte är min grej att vara lågmäld om eventuella “pinsamma” eller “skämmiga” händelser. Så jag ber mina barn om ursäkt och kommer härmed ut ur vägglusgarderoben, bokstavligen.

Jag har gjort en lista på frågor till saneringskvinnan som kommer, måste, måste få prata ytterligare med en expert om dessa odjur. (Jag har i och för sig terroriserat Anticimex med MÅNGA telefonsamtal och mejl redan…) Jag kan inte sluta försöka härleda problemet, söka svar på hur det har gått till, vilket eventuellt hotell som gett oss detta osv osv. Jag blir galen över att inte veta!!!

Den senaste månaden har varit fylld av sömnbrist och kliande på de jävulusiska betten som kommer under natten. Jag och yngsta dottern har kliat och lidit. Jag har vaknat på nätterna och hoppat ur sängen för att kolla efter odjuren, ta död på dem och för att eventuellt kunna somna om efteråt. (Somna om i en säng där lössen bor är inte lätt.) De kommer i gryningen och vill äta på sitt värddjur (mig!). Jag undrar om mitt ständiga vaknande vid fyratiden kommer att sitta i resten av livet?

Dagarna innan sanering ska man gå igenom alla prylar som finns i de rum som är drabbade samt tvätta all textil som finns i närheten. ALLA saker! Kan ni tänka er blivande 8-åringens rum? Varje liten legobit, petshop, utklädningslåda, pärllådor osv. Jag har till och med dammsugit sofforna i dockskåpet.

Mycket har vi kastat och lillasyster har stått där förstående och inte sagt något om allt som åkt i sopsäcken. Inte ens när alla hennes lyckotroll (med stort tovigt hår) åkte ner. Vilken tålig, förstående, urstark tjej. Ingen klagan på alla bett som hon kliat sönder, inte eller har hon protesterad mot att lägga sig i en säng där lössen finns. Hon kommer att få något RIKTIGT fint på sin 8-årsdag! Vad som helst, you name it!

Ikväll ska vi bo på hotell medan giftet lägger sig och sen är det bara tillbaka till sängen för att locka fram de vidriga krypen igen. Allt för att de ska krypa i giftet och dö. (Ledsen storasyster, men jag har aldrig önskat livet ur något djur så mycket som dessa!)

Tänk att det fanns en tid då jag trodde att hårlöss var det värsta som kunde drabba oss i ohyreväg…..Ha, jag skrattar de små bagatellartade krypen i ansiktet, nu pratar vi hardcore, vägglusen.

Som Timbuktu sjunger “The botten is nådd”.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s